Alltid fri frakt!

Tennisarmbåge? Därför ska du hoppa över kortisonet

Av Marcus Palmkvist, leg. naprapat

Det hugger till på utsidan av armbågen när du lyfter mjölkpaketet, vrider om kranen eller skakar hand. Tennisarmbåge är vanligt, och de flesta som får det har aldrig hållit i ett tennisracket. Det är senorna som sträcker handleden som har blivit överbelastade, ofta av upprepade grepp i vardagen eller på jobbet. Det är vanligast mellan 45 och 55 år.

Den goda nyheten: det brukar gå över

Tennisarmbåge har god prognos. I en stor holländsk studie var drygt 8 av 10 som bara avvaktade bra eller mycket bättre efter ett år. Det tar tid, men kroppen fixar det oftast.

Varför du ska tänka efter innan kortison

Kortisonsprutan känns ofta som en snabb lösning, och den hjälper de första veckorna. Men efter ett år är det tvärtom. I en australisk studie fick drygt hälften av dem som fått kortison tillbaka besvären inom ett år, jämfört med 12 procent av dem som fått en låtsasspruta.

Återfall inom ett år vid tennisarmbåge: 54 procent efter kortisonspruta jämfört med 12 procent efter placebospruta

Så tränar du

Träning ger bättre resultat än passiva behandlingar som sprutor. Effekten är inte enorm, men den gör dig starkare i stället för skörare – och du slipper risken för återfall som kommer med sprutan. Principen är densamma som för andra senor: belastning i lagom dos som ökar över tid.

Övningar vid tennisarmbåge med träningsband: bromsande handledsextension, statisk handledsextension, rodd och greppträning

  1. Bromsande handledsextension. Sitt med underarmen på låret och handflatan nedåt. Stå på ena änden av bandet och håll i den andra. Lyft handen med hjälp av den andra handen och sänk långsamt själv mot bandets motstånd på tre till fyra sekunder.
  2. Statisk handledsextension. Samma position, men håll handen stilla mot bandets motstånd i 30–45 sekunder. Bra när det gör för ont att röra sig.
  3. Rodd med band. Starka axlar och skulderblad avlastar armbågen i vardagens lyft.
  4. Greppträning. Kläm runt en ihoprullad handduk eller bandet när det går utan att det gör för ont.
  • 3 set om 15 repetitioner, eller 4–5 statiska håll.
  • Det får göra lite ont, men det ska inte vara värre nästa dag.
  • Öka motståndet efter hand – ett kraftigare band, eller fler set eller repetitioner.
  • Ge det minst 8–12 veckor.

Med träningsband i tre motstånd kan du göra alla övningarna hemma och stegra i små steg.

Det här kan du göra i vardagen

  • Lyft med handflatan uppåt i stället för nedåt när det går. Det avlastar senan.
  • Dra ner på det som retar en period, men sluta inte använda armen.
  • Armbågsskydd har svagt stöd. Hjälper det dig får du gärna använda det, men det ersätter inte träningen.
Sök vård om:
  • armbågen gjorde ont efter ett fall eller en olycka
  • armbågen är svullen, röd och varm, eller du har feber
  • du har domningar eller svaghet i handen
  • besvären inte blivit bättre efter två till tre månader och påverkar vardagen

Vanliga frågor

Får man tennisarmbåge av tennis?

Sällan. De flesta får det av upprepade grepp i vardagen eller på jobbet.

Hjälper kortison?

På kort sikt, ja. Men risken att besvären kommer tillbaka och blir långvariga ökar kraftigt.

Hur lång tid tar det?

De flesta är bra eller mycket bättre inom ett år. Träning kan göra dig starkare under tiden.

Ska jag vila armen?

Dra ner på det som gör mest ont, men fortsätt använda armen och träna den i lagom dos.

Marcus Palmkvist, legitimerad naprapat

Marcus Palmkvist, leg. naprapat och PT

Har arbetat kliniskt med smärta och rehabilitering och hjälper i dag över 400 000 följare på Instagram att träna smartare. Guiderna bygger på aktuell forskning.

Om Marcus · @naprapatmarcus · Senast uppdaterad oktober 2026

Källor

  1. Coombes BK m.fl. Effect of corticosteroid injection, physiotherapy, or both on clinical outcomes in patients with unilateral lateral epicondylalgia. JAMA 2013. search.pedro.org.au
  2. Smidt N m.fl. Corticosteroid injections, physiotherapy, or a wait-and-see policy for lateral epicondylitis. Lancet 2002. search.pedro.org.au
  3. Bisset L m.fl. Mobilisation with movement and exercise, corticosteroid injection, or wait and see for tennis elbow. BMJ 2006. search.pedro.org.au
  4. Karanasios S m.fl. Exercise interventions in lateral elbow tendinopathy have better outcomes than passive interventions, but the effects are small. Br J Sports Med 2021. bjsm.bmj.com
  5. Tyler TF m.fl. Addition of isolated wrist extensor eccentric exercise to standard treatment for chronic lateral epicondylosis. J Shoulder Elbow Surg 2010. search.pedro.org.au
  6. Vuvan V m.fl. Unsupervised isometric exercise versus wait-and-see for lateral elbow tendinopathy. Med Sci Sports Exerc 2020. search.pedro.org.au
  7. Shahabi S m.fl. Counterforce braces for pain in lateral elbow tendinopathy. Prosthet Orthot Int 2020. search.pedro.org.au
  8. Shiri R m.fl. Prevalence and determinants of lateral and medial epicondylitis. Am J Epidemiol 2006. www.qxmd.com
  9. 1177 Vårdguiden. Tennisarmbåge. www.1177.se